Känslostormen själv


Oj. Jag har verkligen varit som en vilsen och argsint liten hundvalp eller något idag. Jag har känt av jättestarka känslor, de har kommit i vågor typ. Haha, det har varit helt sjukt!

Det började i morse. När klockan ringde så ville jag på riktigt spränga sönder den till absolut minsta partikel. Jag bet ihop (så att jag började blöda lite på läppen). Såg morgontidningen så lockade och underbar, så jag slog upp den och började läsa. Men vad händer då? Jo, jag läste artikeln om de 60 personerna i Geneve som hade krockat med en buss, och där typ 30 barn hade omkommit. Helt plötsligt så börjar jag leva mig in i familjernas situation - och hips, vips så börjar det komma tårar! Haha, alltså cp..

På basketträningen så var jag själv. Ingen annan från mitt dream team syntes till. Då blev jag jätteirriterad och tvärsur - som när SupersnällasilverSara blir till Häxan Surtant typ. Dock så kom det fram att jag hade kommit tio minuter för tidigt - i samma ögonblick så blev jag jätteglad och skuttade fram genom livet typ.

I väntan på bussen efter skolan så kände jag att någon knuffade i min sportbag. Skitsamma, tänkte jag, jag ska då inte flytta på mig. Ytterligare en knuff. Vid det här laget blev jag rädd att någon försökte göra inbrott i min bag, så jag vände mig om försiktigt och förberedde mig för den värsta boven någonsin. Mitt hjärta höll på att stanna när jag ser att det verkar vara en stor och stark man som försöker attackera mig. Min puls gick från vilopuls till max på 0,3 sek. Jag blev svinrädd. Men så brister han ut i ett litet skratt och säger: Tjena. Så var det bara Gustav. Det tog mig ca 15 minuter att komma ner till normal puls efter det.

Till middag så hade mamma förberett palt. Men jag blir tvärsugen på havregrynsgröt helt plötsligt och VÄGRAR att äta någonting annat. Som värsta 3-åringen. Rätt pinsamt. Men jag kunde bara inte äta något annat, min kropp styrde mig typ. Sen misslyckades jag med att göra gröt i micron (det är typ fysiskt omöjligt att misslyckas med microgröt), så då bryter jag ut i värsta björnvrålet och blir assur.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Min blogg:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0