jewnnifer

Jag har glömt att berätta något rätt magiskt. Jag och min underbart fina vän på bilden, Carroschka, slog våra kloka {Läs: korkade och pantade} ljushuvuden ihop och bestämde oss för att dra ut på en skidtur för ca en månad sedan. Dåligt nog så var det typ plusgrader och kramsnö nå' djuriskt - så själva skidföret var ju endast skit! Inte nog med det så släcktes elljusspåret JUST när vi åkte ner i en tunnel. Det blev alltså helt kolsvart och man såg inte handen framför sig - samtidigt som vi hade en medelhastighet på drygt 156 km/h. Lyckligtvis överlevde vi denna pärs - utan att ens ramla omkull!

Nåväl, vi bestämde oss då för att åka till några småkullar här i våran underbara by för att kolla på stjärnorna (snacka om att leva i nuet och vara kanondjupa). Vi hämtade ett sittunderlag och sedan la vi oss rätt upp-och-ner och förväntade oss en gigantisk syn... Det blev inte riktigt så. Vi lyckades pricka in enda luckan på hela himlen där det inte fanns en endaste liten stjärna. HAHAHAHAHAH!

Men sedan, till allvaret. När vi hade funnit oss en passande plats tog det inte länge innan det hände. Efter ca 5-10 minuter inträffade det som jag aldrig har varit med om tidigare. Hela himlen lystes upp och vi tappade talförmågan totalt - vi blev som förlamade! Det var det mäktigaste stjärnfallet som jag någonsin har kunnat drömma om!!! Jag blev så betagen att det kom tårar till och med. Det var så otroligt stort! Sedan började vi bara skaka och upplevde en himla massa känslor på en och samma gång. Vi kramade varandra och gjorde det självklara - önskade oss något, tillsammans!

Ca 20 minuter hände det igen. Inte lika stort dock, men riktigt mäktigt det också! Vi blev helt betagna åter igen. Det var en så sjukligt häftig upplevelse. Man fick grubbla på allt vad livet heter och lite till och efteråt känner man sig verkligen hel på något sätt.

Tack min underbara vän för att jag fick uppleva det med dig! Två stjärnfall på en och samma kväll. Vissa människor lever ett hel liv utan ett enda. Magiskt!