jewnnifer

Helt slut är jag. Ni vet den känslan när man inte orkar något annat än att bara falla ihop i en skön säng eller soffa och när det sedan är i princip omöjligt att ta sig upp? När kroppen är jättespänd trots att man slappnar av för fullt? I det läget är jag nu. Slutkörd.

Efter skolan for jag med pappsen för att pumpa i brandkårsgymmet. Innerst inne hade jag bara en tanke: Hoppas att det inte är alltför många grovisar som ska gymma samtidigt... Självklart var det ju inte så. Så där satt jag - lagom orutti - och pumpade på för livet bredvid ett gäng rutinerade och grova brandmän.

Jag ville ju inte visa mig svag. Jag tog verkligen ut mig till max och kunde till slut inte lyfta armarna ovanför midjehöjd ungefär. Det måste ha sett väldigt roligt ut. Det var ungefär som att jag satt jag och frustade, skakade och tog i för allt i världen med en 0,5 kg's hantel - medan grovisen bredvid mig läste en tidning och smsade samtidigt som han tog 50 kg med lillfingret.

Men riktigt bra träning var det. Jag kommer somna gott i natt.