En skakande morgonhändelse!
I morse hade jag sovmorgon och fick då skjuts av mami till skolan. Det var sjukt mycket snörök och halkigt dessutom, så man fick verkligen krypköra. På väg in mot stan, just innan Rostbollen och järnvägsövergången, så ser vi en bil som har fått sladd och antingen krockat eller bara kört in i en snödriva av sig själv. Rutan verkade vara krossad och dörren inbucklad. Bilen är fortfarande igång, vilket berättade att händelsen hade skett alldeles nyligen.
Vi kör försiktigt förbi och plötsligt ser jag någonting på utsidan om bilen, i en snödriva. Det ser ut som en matta eller något. Men så rör sig föremålet lite och först då inser jag vad det är - som ligger helt blodig och chockad.
Jag: Mamma, det ligger en gubbe i snödrivan utanför bilen.
Mamma: Vaa?!
Mycket riktigt så låg det en stackars man helt orörlig, men vaken utanför. Han såg jätteförvirrad ut och jag ville bara hoppa ut ur bilen och hjälpa till på något sätt. Tio meter längre fram står en polisbil. Det står en man utanför som försöker snacka med den minst sagt otrevliga konstapeln:
Mannen: Men det ligger ju en skadad utanför bilen! Ni måste göra något!!
Polisen: Nä, gå tillbaka till ditt.
Mannen: Men han är ju skadad, det är -25 grader och han ligger helt still i snön. Jag måste få hjälpa på något sätt!
Polisen: Vet du vad du gör? Gå och sätt dig i din bil och far iväg. Vi löser det här.
Polisen gestikulerade åt oss att fara därifrån. Han såg skitsur ut. Jag blev såå arg!! Stackarn hade varit med om en olycka, han var skadad och ingen hjälper honom. Polisen sitter inne i sin varma bil och vill inte ens sträcka ut näsan pågrund av kylan. De hade inte en tanke på att hjälpa honom heller! Jag blev svinsur! Och stackars gubbe, som ser bil på bil åka förbi, men förblir hjälplös.
Fett less. Jag var sur hela förmiddagen och funderar fortfarande på hur det slutade. Någon som vet?