jewnnifer

Jaha, så var då ännu en onsdag till ända (nästan).
Idag har jag inte kännt mig så himla pepp, det är så mycket som borde göras (inte bara läxor) och så mycket som inte borde göras.

Ibland så kommer man till stunder i livet då allt känns som ett totallt mörker och kaos, ibland till stunder då det känns som att man far runt på rosa moln, ibland känns allt bara helt åt pipsvängen att man febrar ner hela stället med sin oro, ibland känns allt som ett dimmigt töcken - varken svart eller vitt och ibland känns det som att man verkligen har trasslat in sig i sitt eget nät och inte ser en rimlig väg ut.
Det är i den sistnämnda kategorin jag befinner mig i just nu.
"Vad i hela friden håller jag på med?" Känner jag, jag måste hålla mina känslor i styr annars kommer jag att tappa de helt. Detta är precis helt fel tidpunkt för ett virrarv av hjärtekänslor från en tonåring, way not right! Jag hade bestämt mig för ett bra tag sen att inte börja få känslor för någon, inte låta någon komma för nära och förgylla min tillvaro med sin charm och underbara leende. Jag hade ju till och med kommit på en plan hur jag skulle lösa allting! Tror du inte att en liten pojke tar sig in genom min ogenomträngliga mur i alla fall? Det är helt sjukt.
Nu måste jag berätta min plan för personen i fråga, men hur i hela vida världen ska jag kunna förklara det? Han kommer aldrig orka vänta så himla länge, det kommer bara inte att gå.
Allt kommer att sluta med att han tror att jag är dum i hela huvudet, han kommer att sluta ta mig på allvar, han kommer bry sig om mig lika mycket och värst av allt, han kommer tro att jag ljuger för honom.
Att jag ljuger för att jag inte har några känslor.

Åh, jag har lust att kasta alla nersmutsade känslor och oroligheter i bermuda triangeln, aldrig se de igen och inte veta vart de tar vägen.
Inte nog med det där lilla problemet, NOprovet gick åt pipsvängen om någon undrade - okej, jag blev inte underkänt precis men jag blev besviken på mig själv.
Några av mina underbara vänner har dragit tills sig trubbel som jag inte vet hur man riktigt kan lösa (pågrund av en person som har lite svårt att... glömma.)
Jag har fortfarande problem med den förjordade låttexten som aldrig kommer att fastna, och jag börjar nästan ligga efter med läxorna. :(
Ja, just det. Jag kan inte träna för att jag har ont i halsen.

Dra vad livet känns kanoners hela tiden,
inte.



I'm feeling blue.