ma sweetie!
När partypeople:t drog, så stannade du. Du ville fira mig lite till.
Vi började kolla igenom alla prylar jag fått.
Kom du ihåg multipedia spelaren, iPoden? Vi gissade låtar på den i alla fall.
När vi sedan skulle gå och lägga oss, för du skulle sova hos mig, så hade vi båda känslan av myror i benen. Inte bokstavlig talat nu men.
Det var mitt i natten.
När alla andra somnat så drog vi igång igen.
Hittade mina såpbubblor som jag fick under dagen.
Med jordgubbslukt.
Helt plötsligt började vi blåsa såpbubblor.
Härligt lugnande såpbubblor, så genomskinliga och färglösa men ändå så färgade.
Överallt kom såpbubblorna, i hela rummet.
Vi öppnade fönstret och fortsatte att härja där, som två stycken lyckliga små barn.
Vi tog kort och sparade allting.
När vi sedan var klara och tröttheten började tränga sig på så började vi kolla i min nya receptbok.
Vilka friska människor börjar kolla recept på nyttiga luncher och efterrätter klockan tre på natten?
Vi.
Innan jag just skulle till att somna den natten så började jag fundera på en sak.
Vad har jag gjort för att få en sådan underbar vän som Hanna?
Hur kan jag någonsin förtjäna henne?
Hon är nog en av de mest underbara personerna jag någonsin lärt känna, och jag förstår inte hur jag skulle klara mig utan henne.
Jag hoppas att den dagen aldrig kommer, då vi inte längre är lika tighta. Då vi är helt enskilda individer som inte har något annat än ett minne av varandra.
Jag är en av jordens lyckligaste människor som har henne som kompis.
Men den där dagen kom.
Dagen då vi inte var lika tighta.
Jag förstod nog inte det först, det var när skolan började som jag förstod vad som hade hänt.
Hela min värld förändrades helt.
Jag blev sur och tystlåten, skrattade nästan aldrig jämfört med tidigare,
och grävde mig bara djupare ner.
Jag försökte låstas som om ingenting,
att "jo, men nog klarar jag mig utan henne. Hur kunde jag ens få för mig att vi skulle vara bästa kompisar föralltid? Dumbom."
Men jag kunde inte släppa allting.
Det var för tungt, och så stark var jag inte.
Jag låg vaken långt in på nätterna och funderade.
Funderade över vad som gått snett, vad jag gjort för fel.
Om du kommer ihåg, så skickade jag dig ett sms någon gång och frågade om du var sur på mig, om jag gjort något fel och om du inte gillar mig.
Kommer du ihåg det?
Du svarade med något jätteglatt och chockat svar som; "Nä?! Vadå? Sluta Jennifer, så får du inte säga!"
Men det var det jag gick och undrade hela tiden.
Jag var preeeeetty sårbar kan vi säga.
Orkade inte vara med någon hemma, och byggde upp en liten mur för alla.
Alla utom dig, kompis.
Tillslut så vände vindarna och vi blev allt bättre kompisar igen, och du ska veta hur lättad jag är för det!
Nu är det inte jag som fyller år utan du.
Nu fyller du år.
14 bast, tjejen!
Jag är grymt glad över att ha dig igen, och jag hoppas att vi aldrig slutar att prata helt någon mer gång.
För nu vet jag 100 % säkert
att jag inte klarar mig utan dig.
Du kanske inte kommer ihåg allt detta.
Men det gör jag.
asåå jennifer du vet inte hur berörd jag blev av denna text! asså jag vet att vi tappade bort varandra och vi var inte lika tighta men en sak ska jag säga dig! du är en utav dom bästa kompisar jag någon sin har haft och jag kommer aldrig glömma dig! Och du jag kommer ihåg din 14 års dag som om det var igår! Du vet inte hur glad jag är att jag har dig kompis asså jag var också jätte ledsen att jag inte kunde prata med dig nå mer vet inte vad som hände med mig. jag gick nästan in i mig själv och var jätte ledsen jag trodde att det var jag som hade gjort något fel. men nu vet jag våran vänskap är speciell, älskar dig bästvän vet inte vad jag skulle göra utan dig du är bäst och vad som än händer jag glömmer aldrig tiderna med dig det har varit några útav dom bästa i mitt 14 åriga liv! Jag kommer ihåg varenda sak du har skrivit och jag är alvarlig när jag säger att jag klarar mig inte utan dig Jennifer! Jag älskar dig och nu säger jag en sak som jag aldrig kommer ta tillbaka! våran vänskap är äkta! och den kommer inte förstöras på något sätt! tillsammans klarar vi allt! eller hur? Ä L S K A R D I G J E N N I F E R! <3<3<3 tillsammans ska vi bygga upp det vi hade och vi är redan mer än halvägs! <3
